3. Fakta om konsumtion

Nu ska vi titta lite närmare på några fakta om hur vår konsumtion påverkar vår värld. Konsumtionen handlar både om det du själv köper och använder i din vardag, men också om de produkter och material som du kommer att använda i ditt arbete. Det kommer att finnas texter, videos och illustrationer om konsumtion i den här uppgiften.

Lärarhandledning:

3. Introduktion_SE.pdf

Fakta om konsumtion i vardagen

Vi börjar med något som ligger nära ditt eget liv och din vardag. Nu ska du nämligen lära dig lite om de olika processerna som ingår i produktionen av allt det vi konsumerar i vår vardag, och om de negativa effekterna det kan medföra. Lite längre ner kan du se ett exempel på en produkt som nästan alla använder, och vilka processer som är förknippade med dess produktion och användning.

Varaktighet: 50 minuter.

Läsning: 20 minuter.

Uppgift: 30 minuter.

Mat, elektronik, bilar, kläder. Konsumtionen av allting ökar och ökar, eftersom vi blir rikare och fler människor i världen.

Det krävs resurser för att producera och transportera allt vi köper. Miljöpåverkan från en produkt varierar mycket, men alla produkter bidrar till att belasta jordens resurser och bidrar till klimat- och biodiversitetskrisen. Konsumtionen är dock inte lika över hela världen. Här i Norden har vi en hög konsumtion, och om alla skulle leva som oss, skulle vi behöva använda ca fyra jordklot för att ha tillräckligt med resurser. Vår konsumtion har alltså stora konsekvenser för den jord vi lever på. Därför är vi tvungna att förändra sättet vi producerar och konsumerar på.

Det finns olika saker vi kan göra för att minska miljöpåverkan:

1. Minska: För det första måste vi minska vår konsumtion. Mindre konsumtion kommer att innebära en mindre belastning. Det kan till exempel vara genom att skapa bättre produkter som håller längre och genom att använda dem under längre tid så att det inte behövs nya produkter så ofta.

2. Återanvända och återvinna: Ett annat sätt att gå från ett linjärt ekonomiskt system, där vi producerar, konsumerar och kastar bort, till ett cirkulärt ekonomiskt system, där vi återanvänder eller återvinner resurserna för nya produkter istället för att slänga dem.

3. Förnybar energi: Vi måste använda mindre fossila bränslen (t.ex. olja och kol) och istället använda förnybar energi (t.ex. vatten-, vind- och solenergi). Då blir energianvändningen för bearbetning och transport av produkter mindre skadlig för klimatet.

4. Mindre miljöskadliga ämnen: Dessutom kan vi minska utsläppet av miljöskadliga ämnen. Det kan ske genom att använda färre kemikalier i produktionen eller byta ut dem mot kemikalier som är mildare för naturen.

Problemen blir tyvärr större. Vår konsumtion av råvaror ökar, liksom utsläppen av koldioxid och förlusten av natur och biologisk mångfald. Det finns dock ljusglimtar som vi måste hålla fast vid och utveckla så snabbt som möjligt. Det inkluderar till exempel våra möjligheter till återanvändning och användning av förnybar energi.

Samtliga nordiska länder har målsättningar för att minska utsläppen av växthusgaser såsom CO2. Målen blir alltmer ambitiösa. Kritiker säger dock att åtgärderna ännu inte lever upp till målen. I ett större perspektiv har även EU, USA och Kina målsättningar för att minska utsläppen av växthusgaser.

Samtliga nordiska länder arbetar också med cirkulär ekonomi i varierande grad. Det uppskattas att de nordiska länderna är cirka 6% cirkulära för närvarande (2023).

Det finns också en trend bland konsumenter som går mot att bli mer hållbar. Ju längre vi använder de saker vi redan har, desto färre nya saker behöver vi producera. Exempel på detta är:

1. Pant: I de nordiska länderna återvinns cirka 90% av våra flaskor och burkar med pant. Återvinningen av förpackningar med pant leder till en stor minskning av växthusgasutsläpp och plastförorening.

2. Elbilar: Elbilar vinner också terräng på marknaden. Elbilar har sina utmaningar, bland annat vid produktionen av batterierna, men de minskar utsläppen av växthusgaser och det finns möjligheten för oss att återanvända batterierna.

3. Matsvinn: Många företag fokuserar stort på att minska sitt matsvinn. Ju mindre vi slösar, desto mindre behöver vår matproduktion vara, och desto mindre belastar vi planeten.

För att skapa en produkt

En produkt tillverkas genom en rad olika steg, där varje steg kan skada miljön och förbruka resurser.

Först och främst måste råmaterialen skaffas. Det kan ske genom gruvdrift, avverkning av skog eller andra former av råvaruutvinning. Det kan bidra till att skada naturen och utsläpp av förorenande ämnen. Råmaterialen transporteras sedan till fabriker där de bearbetas. Produktionen kräver energi och kanske vatten och kan ge upphov till utsläpp och avfall som kan skada miljön.

När produkten är tillverkad måste den transporteras och säljas. Transporten kan vara lång och ske via båtar, lastbilar, tåg eller flyg, vilket kan ha en stor klimatpåverkan.

Sammanfattningsvis utgör hela produktionsprocessen från råvaruutvinning till bearbetning, transport och försäljning en belastning på miljön. Växthusgaser släpps ut, vatten och energi förbrukas, naturen skadas och avfall skapas. För att minska skadan behövs återanvändning, återvinning och användning av mer miljövänliga produktions- och transportmetoder.

Exempel med en produkt vi använder i vardagen

Resan från bomullsåkern till din favoritklädesbutik

Har du på dig bomullsplagg just nu? Kanske en t-shirt? Och har du tänkt på den resa din t-shirt har gjort innan den hamnade i dina händer? Om inte, kan du lära dig mer om det här:

Allt börjar med bomullsodlingen. Efter skörden måste bomullen transporteras från åkern till produktionen. Där måste den bearbetas innan den kan användas för att spinna tråd, och tyget kan sedan vävas och färgas. Varje steg i denna process kräver stora mängder energi, arbetskraft och mark samt innebär ofta användningen av skadliga kemikalier.

När tyget är klart måste t-shirten sys och eventuella tryck eller dekorationer läggas till. När t-shirten är klar, packas den och skickas till din lokala klädesbutik. På vägen har t-shirten ofta rest långa sträckor runt om i världen.

Hela denna resa och bearbetningen under tiden har en påverkan på klimatet och miljön, och det förbrukar många resurser. Lyckligtvis finns det lösningar som kan minska t-shirtens negativa påverkan på vår jord:

Istället för att slänga t-shirten när den inte längre är modern kan den ges bort eller säljas för återanvändning, så att någon annan kan ha glädje av den. Det innebär att vi behöver tillverka färre nya t-shirts. För att kunna återanvända t-shirten är det till hjälp om den är av hög kvalitet så att den kan användas många gånger.

Om t-shirten är skadad eller för sliten för återanvändning kan den sorteras för återvinning. Här används materialen för att producera nya produkter. Istället för att använda resurser för att odla ny bomull används den gamla bomullen för att producera en ny produkt.

 

När vi tillverkar t-shirts kan vi använda material som är mindre skadliga för miljön. Exempel på sådana material inkluderar ekologisk bomull, bambu och återvunna eller återanvända textilier.

När vi tillverkar t-shirts kan vi använda material som är mindre skadliga för miljön. Exempel på sådana material inkluderar ekologisk bomull, bambu och återvunna eller återanvända textilier.

Genom att använda material som inte kommer långväga ifrån och tillverka t-shirts lokalt kan vi minska transporten och föroreningen. Det hjälper till att skydda miljön och minskar klimatpåverkan.

Visste du att du kan lära dig mer om hur din t-shirt är producerad genom att leta efter eventuella officiella certifieringar på kläderna, till exempel GOTS-märket, Fair Trade-märket, Oeko-tex® STANDARD 100-märket, samt Svanenmärket och EU-Blomman.

Om du vill veta mer om t-shirtens resa och dess konsekvenser kan du titta på videon här:

Fakta om konsumtionen inom byggsektorn

Nu när du har lärt dig om individens konsumtion och hur den påverkar vår värld, är det dags att läsa om hur byggsektorn också har en stor inverkan på världens samlade konsumtion, och du kommer att lära dig om hur vi inom byggsektorn också har möjligheter att begränsa de skadliga effekterna.

Byggsektorn spelar en avgörande roll i vårt samhälle genom att skapa de byggnader, vägar och infrastrukturer vi alla är beroende av i vår vardag. Men byggsektorn är också en betydande negativ faktor när det gäller resursförbrukning och miljöpåverkan.

Material såsom betong, stål, trä och isolering måste hämtas från naturen och produceras på fabriker, vilket kräver stora mängder resurser och energi. Transporten av dessa material till byggplatsen och själva byggprocessen leder också till utsläpp av skadliga ämnen och koldioxid. Samtidigt är avfallsproduktionen under byggandet en stor utmaning, eftersom det genererar stora mängder byggavfall och negativa miljöeffekter.

Byggsektorn är därför en källa till betydande påfrestning på vår planet. Därför är du, dina medstuderande och dina framtida kollegor en extremt viktig pusselbit, både för vårt samhälle som det är nu och för att hantera och lösa några av våra största utmaningar på vägen mot att skapa en mer hållbar värld. För det finns områden där vi kan ingripa och göra en stor skillnad när det gäller byggsektorn.

 

För att minska problemen kopplade till byggsektorn finns det flera lösningar:

1. Hållbarhet och energieffektivitet: En av de mest effektiva metoderna är att bygga mer energieffektiva och hållbara byggnader. Ju längre en byggnad håller, desto färre nya byggnader behöver vi. Och ju mindre energi byggnaden behöver, desto mindre energi behöver vi producera.

2. Återanvändning och återvinning: Dessutom kan vi genom att återanvända byggmaterial minska produktionen av nya byggmaterial, och genom återvinning av byggmaterial kan vi minska belastningen kopplad till produktionen av andra material.

3. Minskad transport: Genom att minimera transportavstånden för materialen och använda lokala resurser kan vi också minska koldioxidutsläppen avsevärt. Det är bra för klimatet.

Tyvärr står byggbranschen fortfarande inför betydande utmaningar. Resursförbrukningen är fortfarande hög, och utsläppen av koldioxid från byggsektorn bidrar avsevärt till klimatförändringarna.

Det finns dock en ökad medvetenhet om behovet av hållbarhet inom byggsektorn. Byggföreskrifterna i de nordiska länderna blir strängare när det gäller hållbarhet. Det finns också initiativ för att främja återanvändning av material inom byggsektorn.

Det börjar bland annat med att du och dina klasskamrater utbildas för att arbeta med återanvändning inom byggsektorn och kan ta med er det när ni ska ut och vara en del av en sektor där hållbart byggande efterfrågas allt mer.

De nordiska länderna har satt mål för att minska koldioxidutsläppen från byggsektorn. Till exempel har Danmark, Finland, Island och Sverige beslutat att utsläppen av växthusgaser ska vara lägre för nybyggnation. Det finns också incitament för att främja gröna byggprinciper, såsom stödprogram som ger ekonomiskt stöd till hållbara byggprojekt.

Konsumenterna spelar en viktig roll för att främja hållbarhet inom byggsektorn. Det finns ett ökat intresse för energieffektiva och miljövänliga bostäder och byggnader. Många konsumenter efterfrågar gröna certifieringar som bekräftar en byggnads hållbarhet. Ett exempel är den nordiska miljömärkningen Svanen. Antalet Svanen-märkta byggnader fördubblades under perioden 2020-2022.

Det finns också en ökad efterfrågan på återanvänt material inom inredning och byggprojekt.

Exempel med en produkt vi använder i byggsektorn

Från jord till mur - tegelstenens resa från råmaterial till färdig produkt

När vi går in i en tegelstensbyggnad är det sällan vi tänker på den omfattande resa varje enskild tegelsten har varit på innan den blev en del av en konstruktion. En resa som börjar i lera och stora lergravar, där naturen måste vika för grävmaskiner, lastbilar och människor. Här används enorma mängder jord och energi för att skaffa de nödvändiga råmaterialen som senare ska bli till tegelstenar.

Råmaterialen måste sedan transporteras till produktionen. Nu ska de formges och brännas vid mycket höga temperaturer, vilket kräver en stor mängd energi. När tegelstenarna är klara måste de återigen transporteras till byggarbetsplatsen av tunga fordon. Det kan ibland vara över långa avstånd.

Nu har tegelstenen gått igenom de fyra första faserna i sin livscykel:

1) Utvinning i en råmaterialgruva

2) Transport till produktion

3) Produktion

4) Transport till byggarbetsplatsen.

Varje del av denna resa påverkar miljön, klimatet och förbrukningen av resurser.

För att röra oss mot mer hållbart byggande av tegelstenar finns det ett antal olika lösningar vi kan arbeta med. Låt oss ta en snabb titt på några av dem:

Ett av de bästa och mest uppenbara sätten att minska vår miljöpåverkan är att minska vår produktion av tegelstenar. Detta gör vi genom att återanvända dem vi redan har i nya byggnationer. Tegelstenar är mycket hållbara och har en lång livslängd om vi tar hand om dem.

Istället för att förstöra gamla byggnader och tegelstenar kan vi använda mer skonsamma rivningsmetoder. Det ökar möjligheten att återanvända tegelstenarna istället för att de ska förstöras.

Ibland är det dock inte möjligt att återvinna tegelstenarna i nya byggnationer. Det kan bero på farliga kemikalier eller murbruket som har använts. Tegelstenarna kan då istället krossas och återanvändas som fyllnadsmaterial under vägar eller som förstärkning av andra byggmaterial. Återvinning minskar inte vår produktion av tegelstenar, men tegelstenen kan ersätta användningen av andra material.

Vi kan använda andra byggmaterial som är mindre resurskrävande och mer skonsamma för miljön. Det kan vara kompositmaterial, trä eller tegelstenar tillverkade av återvunna material.

De som tillverkar tegelstenar kan minska användningen av energi i produktionen. De kan också använda förnybar energi och minska användningen av skadliga kemikalier. Det är bra både för klimatet och miljön.

Om vi ​​tillverkar tegel närmare byggarbetsplatsen kan vi minska transporterna och därmed begränsa CO2-utsläppen. Genom att tillverka tegelstenar närmare byggarbetsplatsen kan vi minska transportavståndet. Det begränsar utsläppen av koldioxid och minskar föroreningarna. Det skapar också kortare leveranskedjor och minskar miljöpåverkan från byggprojektet och minskar föroreningarna.

Se här hur en tegelsten produceras:

Uppgift om klimat, miljö och resurser (30 minuter)

I den här uppgiften ska du ställa minst två frågor om klimatet, miljön eller resurserna, som din sidokamrat sedan ska svara på. Den ena frågan ska kunna besvaras genom att läsa texten på sidan du just har läst. Den andra frågan kan du själv bestämma vad den ska handla om. Du behöver inte själv känna till svaret.

Frågorna och svaren ska skrivas ner.

Du får gärna kopiera frågorna till Word så att det är enkelt att skriva ner dina svar till varje fråga.

1. Formulera en fråga om klimatet, miljön eller resurserna som kan besvaras genom att läsa texten (5 min.)

2. Formulera en fråga om klimatet, miljön eller resurserna som du själv vill ha svar på (5 min.)

3. Byt frågor med en kamrat och svara på frågorna (10 min.)

4. Presentera frågor och svar för klassen (10 min.)